Strax norr om Lövsättra
reser sig skogen mäktig
bakom åkern
som en mörk mur
av höga hotfulla granar
När barnen är små
bär man dem på axlarna
visst är det en fröjd
men när skymningen faller
vill de ogärna gå
över åkern
på skogspromenad
Det finns så elaka vargar där
säger Anna bestämt
men när man på da’n
stiger in
i skogens lugna värld
är den förtrollad
av dunkla ljuset som strilar
ner mellan grova stammar
Här har huggarna sparat
gammelskog
då de röjde mot Angarn
och Gävsjö gård
på sjuttiotalet
åt Stockholm stad
Här finns stora stenblock
gömda i mossa
fallna träd
jättelika myrstackar
och jaktlagets utfordringsplats
för vinterns rådjur
Skogens mystik är stor
och förstärks av
fornborgens spår
med branter och block
från då havet stod högt
och detta var öar i skärgård
Granarna är
av mäktigt format
med kraftiga grenar
ända till topp
och ett hav
av kottar inunder
På vintern ser man
spår i snön
av var rådjuren legat en natt
och var räv och gröngöling
letat sin mat
i myrstackens långa kant
I skogen finns gläntor
med lövskog
en och äng
där sippor och gullviva
blommar om våren
Barnen tycker om
när man ger dem
blå mogna enbär
att tugga på och
en kotte att hålla i hand
Tillbaka vid stugan
tittar vi upp
i askarnas pelarsal
där är frid av ett annat slag
Hackspetten far
mellan träden
och trummar
på torra grenar
medan kattugglan vilar
i grova grenarnas blad
Nu har nog Anna
bajsat i blöjan
så känns det på lukten
hon får klättra ner
vi går in till mor
som har midda’n klar
2004-09-27 Mats Hammarlund
Etiketter fornborg, grankottar, John Bauer skogen, myrstack, skogens mystik
